W.A.S.P

Senaste gången jag såg W.A.S.P. var på Rockweekend i Kilafors. Strilande regn och lera till knäna. Då var Blackies känslosamma tjut den uppoffring alla hårdrockare norr om Gävle behövde. Han sjöng sina låtar som en Gud och vi gick ned på knä utan vare sig tanke eller galoscher.

Ett halvt år senare står den gamle Svarten på Debasers scen. Han är kristen, men det är inte relevant. När 800 personer ser W.A.S.P. på Debaser spelar religion ingen roll. Eller kanske, Blackies nya inriktining förbjuder en låt som "Animal (fuck like a beast)". Men om det är Gud som ger oss denna spelning så skickar jag upp fem cent norrut.

Kalaset inleds med "On your knees" och "Love machine". Tråkigt för mig är att jag sitter instängd i bion på Debaser Medis. Våra presspass var inte mer värda.

Utsikt:



Men MC trollade in oss nere bland publiken.


Där träffade jag Krille. Han tog fram mobilen och snackade Wasp.


Strage - #1 Kristin Kaspersen-hangaround var på plats


Linnéa och Martin säger hej hej


Blackie Lawless


Blackie Lawless är hyvens, knullar icke som en best

När man ser W.A.S.P. live 2009 är all bakgrundssång förinspelad. Parhästarna Mike Duda och Doug Biar gör Scooby Doo-försök att kliva in i rollen som backupsångare trots att de har mer trovärdighet som cirkushästar. Och de kan inte ens springa runt i en ring. Eller knuffa en boll i en basketkorg med nosen.

Men Blackie vet hur man fångar en publik. Att han irriterat viftar bort kråkljudet i "Wild child" hoppas jag CJ undersöker in sin recension som kommer i Close-Up #117 (ute 1 dec).

Blackie Lawless ger inte allt. Han känner sig lite småsäker och kör sina låtar bra. Hans stövlar med fransar ser ut som skit. Han är för amerikansk för att förstå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0