granvik

Varför stack besöksantalet iväg ända upp till 5 736 stycken getter i förrgår? Orimligt.

Fortfarande är det i princip bara Kentha och Parne som kommenterar. Rimligt.

Värt att blåsa i trollflöjten.


Trollflöjt

OLW släpper tre nya chipssmaker. I sann Råd & Rön-anda har Annica & Josefsson kavlat upp ärmarna, låst in sig i ett rum med lysrör och tagit fram Exceldokumentet.

Det är med stolthet jag presenterar testresultatet:





Creamy Pizza

ANNICA

Smak: 4
Infriande av smakförväntningar: 4
Textur: 7
Relevans: 4
Hygien: 5

Totalpoäng: 24
Medelvärde: 4,8

Individuella kommentarer: Den enda av de tre smakerna med en egen röst. Smakar endast oregano. Kan bli ett stadigt inslag på artighetsfrasreglerade villaträdgårdsfester.

JOSEFSSON

Smak: 3
Infriande av smakförväntningar: 2
Textur: 4
Relevans: 1
Hygien: 7

Totalpoäng: 17
Medelvärde: 3,4

Individuella kommentarer: Om jag vill känna smaken av pizza så äter jag pizza. 'Nuff said.


Pickles & Mayo

ANNICA

Smak: 3
Infriande av smakförväntningar: 2
Textur: 6
Relevans: 3
Hygien: 5

Totalpoäng: 19
Medelvärde: 3,8

Individuella kommentarer: Sorglig bastard till murbräckan Salt & Vinegar. Obefintlig smakmässigt . En besvikelse på min förhandstippade pubfavorit.

JOSEFSSON

Smak: 6
Infriande av smakförväntningar: 3
Textur: 4
Relevans: 3
Hygien: 4

Totalpoäng: 20
Medelvärde: 4

Individuella kommentarer: Ha! Känner vi igen det här, eller? Ja, fast då i form av den brittiska klassikern Salt & Vinegar. Aningen krämigare och växer med tiden, men en efterapning är alltid en efterapning.


Vilda Västern BBQ

ANNICA

Smak: 3
Infriande av smakförväntningar: 2
Textur: 6
Relevans: 1
Hygien: 3

Totalpoäng: 15
Medelvärde: 3

Individuella kommentarer: En algfylld svallvåg till klassiker som Grill och Peppar. Jolmig, smakar mer rökelse än rök.


JOSEFSSON

Smak: 3
Infriande av smakförväntningar: 1
Textur: 2
Relevans: 2
Hygien: 2

Totalpoäng: 10
Medelvärde: 2

Individuella kommentarer: Startfältets stora besvikelse. Daniel Lindström slarvar bort en potentiell fullträff i ett sammelsurium av chipssmaker som redan är klassiker. Undvik!

Avslappnat skivomslag

Som ett tillägg till det här inlägget:


Det ska vara patter i höst, tycker tydligen många band och bolag.

Jag: Har vi inte kommit längre?
Metal skull: Nej, pattstadiet kryper man alltid tillbaka till.

Jag: Vad lyssnar du på just nu?
Metal law: Deaths "Individual thought patterns"

Jag får mejl:

"Ny politisk satir. För publicering på kultursidan.

VALSATIR AV IODINE JUPITER

HÄXKONSTER OCH VOODOO INFÖR VALET
Ett samtal jag av en händelse råkade höra en kall och blåsig natt på kyrkogården:

POLITIKERN: Du kanske undrar vad vi gör med de döda?
VÄLJAREN: Ja, det gör jag verkligen.
POLITIKERN: Vi återuppväcker döda socialdemokrater för att få fler väljare till riksdagsvalet. Gräv upp liket efter en partivampyr och tryck på magen, så strömmar friskt blod ur munnen. Liket är då väl bevarat och du kan göra vad du vill med den döda kroppen.
VÄLJAREN: Menar du sex och sånt?
POLITIKERN: Utnyttja, penetrera, skövla! Gör vad du vill. Bara du får dem
att rösta på oss i valkampanjen.
Bleka och med uppspärrade ögon samlas de vid valurnorna. De kallas zombies. De kommer med utsträckta armar. Snart ska de välja parti.

iodine Jupiter har skrivit fem verk för Radioteatern, tre böcker. Nyligen kom satirsamlingen Fuck around the clock. Boken handlar om Sverige.

Boktrailer på: www.iodinejupiter.com"

***

Orimligt.

Nisse på Dagens Bok - du är rimlig.

"Ångestens svar på Thomas DiLeva (fast sämre)

'Det falska paradiset' av Iodine Jupiter är en exposé över hans egen bräckliga ofullkomlighet, vilken han förgäves söker dölja bakom kvasimystik och pseudosatanism.

Tyvärr är både det språk han använder och de litterära kopplingar som återfinns i denna vår tids pinsammaste diktsamling i stort sett identiska med de man kan hitta i svarta anteckningsböcker längst ner i byrålådor i miljoner pojkrum där gråtmilda fjortonåringar sörjer sin egen medelklassuppväxt och sminkar sig som lik för att chocka sina niotillfemfarsor och curlingmorsor i ett missriktat pubertalt uppror mot ingenting.

I en fotnot skriver han: 'Mina fans vet varför jag har ett kors tatuerat under vänster fot. De vet vad jag trampar på. Den korsfäste industriledaren, vad trodde du?' I dikten 'Djävulselixir' kan man läsa följande:

lilla flickan zombie
du lever i en farlig närhet
till dem som hemsökts
av ett obotligt ljus

televisionen är din enda vän

Klyscha, på klyscha, på klyscha. Personligen tycker jag lite synd om Jupiter för att han har skrivit, och dessutom publicerat, något så obeskrivligt genomdåligt som det här. Han förstår troligtvis inte ens att det leder till att han blir för estradpoesin vad Vanilla Ice är för hip-hopen. Ett sår som inte vill läka.

 

Utöver boken, som i sig är ett litterärt självmord, bjuder Jupiter på en ’Bonus-DVD’ och vad ska man säga? Tack? Ja, tack Iodine Jupiter, för att vi fick alla farhågor besannade. Killen har mer komplex än en busslast åttondeklassare. Han har Marilyn Manson-komplex och Joakim Thåström-komplex och Rob Zombie-komplex och djävulsdyrkarkomplex och snälla Jupiter, väx upp. Jag känner femtonåringar som har kommit längre i sin personliga och litterära utveckling.

 

Trots att både skiva och bok är bland de mest förutsägbara, platta och klichérika som någonsin visats för en större publik så har det en poäng. Det hela är väldigt roligt. Inte på ett medvetet vis, men det är klockren lyteskomik från första sidan. Som till exempel i dikten 'trollkarl':

söndagsbarn
född den 13e
mot min vilja

skapad att bevittna
mänsklighetens fiasko

Eller i himmel över zombie:

i den koagulerade gryningen
samlar vi ljuset från en ny sol
vid foten av månberget
drömmer zombie bort med stjärnsystemet
mot sina axlar

Vi skrattade gott hela familjen.

Ni får inte tycka att jag har varit för hård mot Jupiter, jag kan försäkra er om att jag verkligen har försökt hitta något positivt att säga om antingen 'Det falska paradiset' eller Iodine Jupiter, men det har varit omöjligt.

Nisse N Brundin"

iodine Jupiter

I Erik Fichtelius dokumentär som spelats in under elva års tid skitsnackar Göran Persson om i princip varenda modern politiker. Till och med personer i det egna ledet smädas.

Om det har jag inga invändningar.

Ej heller har jag invändningar mot att Persson, när han tror att kameran är avstängd, i en förbluffande ärlig stund anförtror Fichtelius sina viktproblem. ”Jag känner mig så jävla äcklig”. En tuff självanalys.

Och jag hissar absolut ingen protestflagg rörande Perssons träffsäkra Nordkorearapport. Här är den forne stadsministern faktiskt i sitt esse. Han berättar om sin Nordkoreatripp. Om hur landet är en Nekrokrati. ”Inte en demokrati, eller en monarki, utan en nekrokrati. Landet styrs ju av ett lik.” konstaterar Persson. Han får till det rejält, vilket han så klart är väl medveten om. Det ser ut som om han nästan ska bubbla över av nöjdhet.

Sen kommer ytterligare en höjdpunkt. När Göran Persson tillbakavisar ryktena om att Kim Jong-II skulle vara ”sönderdrogad” och ”en porrknutte”. Han använder exakt de orden. Sen briljerar Göran. Han lägger nämligen till att han i och för sig inte vet om det verkligen var Kim Jong-II han träffade.

Underförstått: De kan ju ha slängt fram vilken gul, kortväxt man med stora glasögon och burrig frisyr som helst.

Underförstått: Kim Jong-II kan de facto vara en sönderdrogad porrknutte.

Vid närmare eftertanke har jag noll invändningar mot den Göran Persson man får lära känna i denna redan utskällda och omdiskuterade dokumentär.

Göran - kom tillbaka. Du är inte alls så jävla äcklig.

Lysande hur blurrig slutledningsförmåga man har i sovande skick. I natt gjorde jag något liknande Högskoleprovet. En fråga löd: Vilken djur är Nalle Puh? Och så var det en bild på den gule fan.

Efter hårt tänkande går det uppför mig - jag har värkt fram svaret! Jag är (av någon för mig nu helt oförklarling anledning) helt hundra på att Nalle Puh är en irländsk setter. Mycket nöjd fyller jag i svaret, säker på att nästan ingen annan listat ut det.

Man kan tycka att Nalles förnamn Nalle - samt bilden på en gul, tecknad björn - eventuellt kunde ha hjälpt mig på traven till att lista ut det lika enkla som rätta svaret. Men icke.

Fått brev från Jackie Arklöf. Han bifogade en gammal kassett (fast han skrev kasett) bränd på en cd och han undrade om Close-Up kunde hjälpa honom att identifiera de tre första låtarna. Han skrev att han trodde att en låt var Dismember och en Obituary (fast han skrev Obitary). Det var det inte utan Therion, Entombed och Napalm Death.

Det har hittats en död kamel i diket vid Lösens kyrka utanför Karlskrona.

Jag skrämde nyss ofrivilligt en man i glasögon och rullstol med en brödkniv.

Reporna i matbordsskivan gick att tvätta bort med såpa. Kan ha varit bajsspår från insekt kanske.

Vilken start på veckan.

Dagens tips är lätt att utfärda: lägg klorna på senaste numret av gratisblaskan Vice. Den här gången har de styrt ihop en sprakande Irak-special.

På sidan 42, under rubriken ”Farahkchi pride” hittar vi guldet. Artikelförfattaren har intervjuat en bög som han/hon (mästerverket har ej byline) träffade på en konstnärsskola i Bagdad för åtta år sen. Bögen var gift och hade ett par söta tvillingar, men alla hans vänner visste att han var en farahkchi (”boy fucker” på engelska).

Artikelförfattaren menar att det finns många bögar i Irak. Men att kulturen innebär: don’t ask, don’t tell. I inledningen konstateras det att ”The only gays who get killed are the homeless gay teenage prostitute. The militas kill them like dogs.”.

Sen börjar intervjun med bögen, som numera lever i Syrien. Ett axplock av frågorna och svaren:

What’s the difference between Iraqi and Syrian gays?
- They have different ass. Here, I really like the ass. You try Syrian ass, then you know what ass means. If you want to come here, I can show you everything. Not just theoretically.

Fuck you, you fucking gay.
- Oh Hayder, I am just kidding. But really, I hate this conversation. If people want to know, they can try it. Then they will know. If it’s bad, then they never have to do it again.

What do woman mean to you?
- Woman are nice, especially there asses. But I hate tits. I respect a woman because she will be a great mother.

Jag rensar min Helgonsida och spar det som går. Här är en grej från öst:

Daterat: 22/3-07 kl 10:12

Jag hade på känn att min fascination av Göran Persson skulle bli kortvarig. Ställd mot Saparmurat Nijazov Türkmenbaşy, Turkmenistans president som dog i julas, är Göran en imbicill.

En stor ledare gör avtryck i historien på ett helt annat sätt än vad Persson lyckades med. Saparmurat var en av världshistoriens mest häpnansväckande diktatorer. Tyvärr fick han alldeles för lite uppmärksamhet i Sverige. Personer har menat att Saparmurat kunde jämnställas med Hitler och ändå var det nästan ingen i västvärlden som brydde sig om allt elände han utsatte sitt land för. Men heter ett land Turkmenistan är det ju i princip omöjligt för det att bli tagen på allvar. Extra, extra, folkmord i Ankeborg! Jodå.

Att Saparmurat var populär råder det ingen som helst tvekan om. I ett val fick han hela 99,5 % av alla röster. Inte så konstigt, då han verkar vara något alldeles extra. Han var så begåvad att hans bok ”Rukhnama” (Själens bok), av upphovsmannen själv men säkert också av många andra, jämställs med Bibeln och Koranen. ”Rukhnama” (Själens bok) är Saparmurat Nijazov Türkmenbaşys självbiografi.

Trots att Saparmurat är död håller boken en särplats i det turkmenska samhället: utan att ha klarat av Rukhnama-testet kan man varken få jobb, komma in på universitetet eller ta körkort. Läser man den tre gånger har man direktplats i himlen, enligt Saparmurat.

Gör testet: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d...

Jag hade 8 av 20 rätt. Hyggligt med tanke på att jag så sent som i går knappt hade hört talas om vare sig landet eller den store Saparmurat. Saparmurat lät tillverka en helt otrolig mängd konstverk till sin egen ära. Bland de mest utmärkande är en gigantisk staty i guld föreställande Saparmurat. Den står på snurrande platta som följer solens gång. Motiveringen till det var ”att två solar hela tiden skulle få mötas”.

I en intern omröstning gjord av mig blev Saparmurat med 99,5 % av alla röster vald till ett av Turkministans fem absolut roligaste förnamn.

Saparmurat Nijazov Türkmenbaşy ändrade staden Krasnovodsks namn till Türkmenbaşy efter sig själv. Lägg därtill att flera skolor, flygplatser och till och med en meteorit har fått hans namn.

Saparmurat älskade att förbjuda saker. En gång förbjöd han manliga presentatörer på TV att använda smink, eftersom han hade problem med att skilja män och kvinnor åt. Inga andra böcker än de skrivna av honom tilläts i skolorna och på biblioteken. Dessutom stängde han alla bibliotek på landsbygden eftersom ”folk som bodde där inte kunde läsa”. Lite senare förbjöd han även alla sjukhus på landet.

Annat Saparmurat förbjöd under sin tid som regent: balett, opera, aids(!), datorspel, långt hår, skägg, guldtänder, balkonglådor och tobak (eftersom han själv hade slutat röka).

Alltså är han en av få världsledare som tagit både problemet med aids och problemet med blomlådor på balkongen på allvar.

Nu är som sagt Saparmurat död. Inte utan att man blir lite orolig för Turkminestans framtid. Den nye presidenten Kurbanguly Berdymuchamedov verkar svag. Han fick endast 89,23 procent av rösterna vid valet nyligen. Men när han svor presidenteden höll han handen på ”Rukhnama” (Själens bok), så kanske han finner styrkan att fylla sin företrädares gyllene skor.

Tack till gårdagens avsnitt av Babel för att det uppmärksammade Saparmurat och Turkminestan.

Söders överlägset dyraste indier var öde när vi klev ombord vid 19-tiden en fredag. Ickenärvarandet smattrade mellan väggarna. På toaletten jobbade doftsystem döpt till "summer berries reed diffuser" och man tänkte att något i stil med "hummer larry moe" hade varit ett mer spännande koncept. Krogen vinner dock på att ha skuttande delfiner på kalklet.

Servicen tar ett grepp om overkligheten då den icke indiske servitören tycker att sällskapet ska beställa dryck utan att dryck står på menyn. Drycken rapas upp muntligt och Cobra ropas in. Det mesta på vinlistan kräver beställning per flaska så den viftas bort.

Till delad förätt anländer Onion Bhajee (75 kr) som "ska vara omtalad i indiska Bhajiya". Systemet går ut på het friterad lök, tillagad i en "unik Mogulstil". Deep fried, made from gram flour, potatoes, peas and Indian spices. Ja, beskrivningen gick över på engelska där lite så. Medioker gomträff men ok stark. Som en smakrikare rösti i korianderstinn dippsås eller mer sötad dipvariant.


The madness

Ovan syns en störd variant av amuse-bouche. Den kom in efter förätten och AS och JT mumsade som om det inte fanns någon rim, reson eller morgondag. Jag viftade irriterat med verklighetsflaggen och hävdade bestämt att man inte laddar med krossade chips och hallonyougurt inför en seriös middag.


Ärtor i tjena


JT kör fläsk med saker som inte står på hemsidan. Ginger så klar


Min fläsk med chili och annat


The food

Att man själv fick vinka in vatten var beyond dålig service. Maten smakade helt ok men tar man över 200 kr för en indisk rätt måste man kunna mer än så här. Det är en bit bättre än din lokala Indier som kränger luncher för 69 kr men inte flera gånger bättre.


Jarboe

Sedan drog vi vidare och mms:ade Kentha och ännu senare åkte vi t-bana med en kille som kunde chilla.

Fredag den 11 sept är över. Ingen brände koranen. Men visst var man sugen.

Vänta nu, det är lördagen den 11 sept. Systemfel.


JT


AS

Belgien. Kyrkan. När de två bestarna möts hamnar verklighetens folk i kläm. Vem är förvånad över en sådan här nyhet?

Medan jag befinner mig i turbotumult rämnar hela skivomslagsvärlden.


Lill-Mr Lordi säger: "Iiiih, patter"


Unlight säger: "Kråkmask först, patter sen."

BONUS: Som bonus skulle jag ha skrivit om vad Kentha och Parne gör prick nu. Parne fick en minut på sig att svara, men han svarade inte så jag förutsätter han är död. Tyvärr. Kentha badar och läser nya SRM.

Turbosystemet har mig helt i sitt grepp. Var jag än beger mig i mitt eget hem sticks en turboskylt upp framför snoken. I morse spratt jag till rejält när jag satt på sängkanten och tog på mig strumporna och råkade kolla lite åt höger. Där står videon.


Jag kan köpa turbo drive - vem vill inte spola fort som aset?



Men jag blir sne på turbo timer - vad i #&€€%€#??

Ni kanske tycker att alla olika turbosystem får oförtjänt mycket uppmärksamhet här i bloggen, men nu är det så att jag är inne i en fas i livet där det mesta krestsar kring turbo. Take it or Parne.

I det här vidriga inlägget upptäckte jag en turboknapp på min elvisp. I kväll sprang jag på mer turbotrams i min lägenhet. Denna gång är det duschhörnan som är drabbad eftersom något freak som heter Hans Grohe har tryckt in en turbofunktion i duschmunstycket.

Jag har mig veterligen klarat mig alldeles utmärkt i över 30 år utan turbotrimmad duschstråle. I helvete att jag tänker ägna mig åt turbosprut i framtiden.

Saab Turbo lät fränt 1984 - varför kör tillverkare fortfarande med den urholkade turbogimmicken?

Är det bara jag som är utsatt för en turboattack? Ta fram sökhunden (förslagsvis Turbo från den gamla fina svenska deckarserien "Snoken") och nosa reda på turboinslagen i ditt hem och rapportera i kommentarsfältet. Det kommer att bli sorglig läsning, men tillsammans är vi starka.


The sadness

Det finns en del ork kvar i hans kropp, som kvällen till ära är täckt i en dödskallemärkt mansklänning. Är man Ozzy Osbourne kan man dock se ut som en grogghagga och komma undan med det.

Legendaren gillar att springa på stället och fullkomligt älskar att leka med en brandslang samt stora blåa hinkar. Vattenverktygen har av någon märklig anledning fått spela huvudrollen i den skrala scenshow som den nästan 14 000-hövdade publiken bjuds på i Globen.

Ozzy nöjer sig inte med att spruta ned de främre raderna i publiken utan dränker även ett antal (gissningsvis snorarga) fotografer i fotodiket samt riktar slangen mot sitt eget huvud ett upprepade gånger. En medelålders människohobbit har till uppgift att springa in på scenen och torka monitorer och golv så fort Ozzy orsakat blött. Vid ett tillfälle ger Ozzy städgubben en spark i rumpan och det hela ser ut som en färglagd stumfilmsscen. Mer underhållning än så blir det inte på det visuella planet. Om man inte dyrkar Dame Edna förstås (backdroppen ser nämligen ut att kunna vara sydd av den överskattade komikerns gamla gardiner).

Röstmässigt får gubben Ozzy klart godkänt, trots att han har problem att hålla sången flytande i flera låtar. Som bäst kommer den till sin rätt i lugna nummer, som fenomenala "Killer of giants". Att keyboardisten Adam Wakeman - som byter till gitarr i alla Black Sabbath-låtar - i "Shot in the dark" bidrar med tondöv körsång är nog ett beställningsjobb från chefen för att han själv ska framstå i bättre dager. Efter nämnda låt försvinner Ozzy i en kvart varför resterande manskap tvingas sola och jamma. Banka taktafast på trumma samtidigt som publiken uppmanas låta "öj öj öj". Helvete, kunde de inte bara sagt: "Ozzy need to rest and also go to the bath room so we will take a 15 minutes break." Det hade varit ärligare och roligare.

Gilla: sitta på pressläktaren och skriva in bra grejer på journalists dator när denne går på toaletten.


Ogilla: Att Ozzy inte körde "Parne Mason".

I morse svarade jag på en intervju från Kentha och här är ett kort utdrag:

"Vad längtar du mest efter just nu?
- Det där roliga rådjuret (aka råddjur) som brukar kika in genom fönstret när jag jobbar."

Jösses om inte Willy kikade förbi senare under dagen och inte nog med det - för första gången hade den med sig sin adept Rolf!


Lille Rolf till höger och Willy till höger


Willy

Hela intervjun kan ni läsa på bästa bloggen i morgon.

Jag tror typ att Jonathan har dött. Sms:ade honom för 18 timmar sedan och skrev att Mats har käkat på El Bulli och sedan dess har jag inte hört ett pip från unge herr Taylor. Jävligt obehagligt.

Är han avliden vill jag hylla honom som den han var:

JT - King of crocks

EDIT: Jonathan lever. Han hade sms:at en massa frågor till Idol-Mats, men det nådde tyvärr aldrig verkligheten/min mobil.

SRF var nominerade i kategorin Årets Festival. Och vinnaren blev...

...tyvärr inte SRF.
(L)ika bra att ha kul ändå.

Ika var på ett sprudlande humör.

Hon sågade Linda Sundblads klänning. Sekunden senare tar ex-Lambretta-sångaren av sig klänningen och blottar en festivalutstyrsel. Spexigt.

Kvällens värdinna

Ika berättade om när hon var i bergen och hängde med Gaahl (som jag fortlöpande kallade för Graahl under kvällen). Man/get kan knappt vänta på hennes bok om black metal som utkommer om bara någon månad.


Mellanchefs-Ika, vax on-Krille och en-stadig-krage-värmer-Nina

Sen då? Man fotade Krille lite.

Krille

Carl Bildt och Maria Wetterstrand delade ut pris till Årets Livegrupp (Kent). De var skojfriska och någon av dem skämtade om sopsortering.

"Vi har samma designer" skojade MW.


Kent fick priset två timmar innan Galan (ALLA priser delades ut i förväg). Sen fick de samma pris igen. Helt klart inte ett bra system. Hasse var mycket missnöjd.



Idol-Tove brände av en låt.


idol-Zibel och glad kille minglade järnet.

Kicken minglade svinmycket och jag är säker på att Krille tänkte "Shit, den här killen har tagit Carola i tvåan" när vi snackade med honom. Ingen bild dock, ni får nöja er med:

SRF-Mats - som har ätit på El Bulli. Och Per Se. Och ägt PM i Växjö. Mats är helt enkelt Idol-Mats från och med i går.


The Ark lirade live. Inte så dumt faktiskt och trots att Mikael Jepson inte klär i randigt var han väldigt trevlig.

PS. Jag kan verkligen inte bestämma mig för om jag ska sätta punkt efter bildtexter eller inte. Vad tycker ni? DS.