Grekland
Plats: overheadrummet på Liljedahls Mejeri
Närvarande: hela järngänget samlat
Mötets huvudpunkt: hur ska vi lansera vår tyskproducerade grekiska yoghurt i Sverige?
Ordföranden klubbar i gång mötet. Chefen för utvecklingsavdelningen är ivrig. Rättar till slipsen, harklar sig lätt och ställer sig upp: "För det första behöver vi en bild på en riktig, riktigt gammal människa. Gärna en tant."
De andra deltagarna nickar i samförstånd.
Utvecklingschefen känner vind i ryggen och fortsätter: "Ni vet de där ryska farbröderna som frontade Kefirförpackningar på åttiotalet. Jag har redan talat med deras farmor. Förvisso är hennes arvode skyhögt, men ni ska se hennes leende. Fullständigt obekymrat. Typ: Ja, jag har löständer. And I like it! Ät yoghurt."
VD:n höjer bestämt högerhanden. Först tror alla kring bordet att det är det obligatoriska torsdagsheilandet som satts igång en kvart för tidigt. Sedan förstår de att den viktige mannen har något att tillägga. Alla blir knäpptysta.
"Bra tänkt. Men en sak förstår jag inte. Som konsument undrar jag om yoghurten är god? Att äta."
Utvecklingschefen: "Det är den. Men om du vill skriver vi dit att den är god att äta, så att det inte uppstår något missförstånd".
VD:n sätter sig, lutar sig förnöjt tillbaka: "Bra, bra. Förpackningen är ju ändå en liten hink."
Eftersom att de säljer yoghurten hinkvis får man känslan av att "Krämig - god att äta" står där för att innehållet i första hand är ämnat för andra sysslor än måltider. Till exempel att bada brännskadeoffer i.
Jag skulle kunna tvätta mossan i hinken när jag tvångsmatat mina dvärgar/sälar/kadaver med innehållet.
Vid första intrycket är det lätt att få för sig att det rör sig om målartvätt. Eller rohypnol.
Jag tycker tanten egentligen är en dålig yoghurtförebild. Hon kanske egentligen är 25 men ser ut sådär efter all god, krämig yoghurt. Jag blir villrådig som konsument.
Tanten är 117 år, inget annat. Hon ser ut så där för att hon fick två väskor dollarsedlar för den där bilden.
Annica: Oj, nu blev jag Annica. Roligt.
Gran-Annica: Jag litar inte på att laktos i krämig form kan göra en 117 år. Något med tanten stämmer inte. Hennes tänder är för uppstyrda. Kinderna ser inte autentiska ut.
HAHAHA! Jag vet inget om den här bloggen, hittade hit då jag googlade på "krämig god att äta" eftersom jag också funderat på det här.
"Krämig - god att äta" är lite som att för en cykel säga "Snabb - bra att cykla med", eller för en IKEA-stol, "Billy - bra att sitta på".
