granvik

I Erik Fichtelius dokumentär som spelats in under elva års tid skitsnackar Göran Persson om i princip varenda modern politiker. Till och med personer i det egna ledet smädas.

Om det har jag inga invändningar.

Ej heller har jag invändningar mot att Persson, när han tror att kameran är avstängd, i en förbluffande ärlig stund anförtror Fichtelius sina viktproblem. ”Jag känner mig så jävla äcklig”. En tuff självanalys.

Och jag hissar absolut ingen protestflagg rörande Perssons träffsäkra Nordkorearapport. Här är den forne stadsministern faktiskt i sitt esse. Han berättar om sin Nordkoreatripp. Om hur landet är en Nekrokrati. ”Inte en demokrati, eller en monarki, utan en nekrokrati. Landet styrs ju av ett lik.” konstaterar Persson. Han får till det rejält, vilket han så klart är väl medveten om. Det ser ut som om han nästan ska bubbla över av nöjdhet.

Sen kommer ytterligare en höjdpunkt. När Göran Persson tillbakavisar ryktena om att Kim Jong-II skulle vara ”sönderdrogad” och ”en porrknutte”. Han använder exakt de orden. Sen briljerar Göran. Han lägger nämligen till att han i och för sig inte vet om det verkligen var Kim Jong-II han träffade.

Underförstått: De kan ju ha slängt fram vilken gul, kortväxt man med stora glasögon och burrig frisyr som helst.

Underförstått: Kim Jong-II kan de facto vara en sönderdrogad porrknutte.

Vid närmare eftertanke har jag noll invändningar mot den Göran Persson man får lära känna i denna redan utskällda och omdiskuterade dokumentär.

Göran - kom tillbaka. Du är inte alls så jävla äcklig.